vitaminfursten

GLUTAMIN

Glutamin (förkortat GLN eller Q) är en av 20 proteinogen aminosyror. Det är inte en essentiell aminosyra , men kan bli  viktigt i vissa situationer, inklusive intensiv atletisk träning eller vissa gastrointestinala störningar.

Metabolism

Glutamin den vanligaste fria aminosyran i blodet, med en koncentration på ca 500-900 mikromol / l. Förekommer även rikligt i cerebrospinalvätskan. Har förmågan att penetrera blodhjärnbarriären. 60% av aminosyrastrukturen i skelettmuskulaturen består av glutamin.

Glutamin syntetiseras av enzymet glutaminsyntetas från glutamat och ammoniak. Den främsta källan glutamin-producerande vävnad i muskelmassan som står för ca 90% av allt syntetiserat  glutamin i kroppen. Även om levern är viktig för glutaminsyntesen, är dess roll i glutamin ämnesomsättning mer som regulator än som producent, eftersom levern tar upp glutamin som härrör från tarmen.

Glutaminsyntetas finns främst i hjärnan, njurar och lever. I hjärnan hittar vi det i astrocyter vilka skyddar nervcellerna mot excitotoxicitet genom att ta upp överskott av ammoniak och glutamat.

Biokemisk funktion

Under normala omständigheter finns det inget behov hos en frisk människa. Emellertid kan sjukdom, stress, kroniska infektioner, inflammationer, hård träning, vävnadsskador föranleda ett extra behov av glutamin.

Glutamin är involverade i fler metaboliska processer än någon annan aminosyra. Glutamin kan omvandlas till glukos när mer energi krävs av kroppen som.

Glutamin spelar också en roll i att upprätthålla korrekta blodsockernivåerna och rätt pH-värden i blodet.

Den fungerar som en primär bränslekälla till bränsle för cellerna i och runt tarmsystemet.

Glutamin hjälper till att upprätthålla rätt syra / basbalans i kroppen, och är grunden till byggstenar för syntes av RNA och DNA.

Konstruktion av deoxiribonukleinsyra (DNA) är beroende av tillräckliga mängder av glutamin.

Glutamin kan vara till hjälp vid behandling av artrit, autoimmuna sjukdomar, fibros, tarm sjukdomar såsom ulcerös kolit, magsår, och bindvävssjukdomar.

Glutamin är den primära energikällan för de olika cellerna i immunsystemet, inklusive T-celler och makrofager.

Glutamin hjälper till att skydda slemhinnan i mag-tarmkanalen.

Viktig för utvecklingen av en frisk bakterieflora i tarmen.

Glutamin kan avlägsna ammoniak från CNS vilket fraktas vidare för utsöndring via njurarna.

Glutamin  krävs för att njurarna skall kunna bilda ammonium.

Symtom på brister

Mag- och tarmsjukdomar

Kroniska sjukdomstillstånd

Låg ämnesomsättning

Riskgrupper (tendenser till ökad brist)

Dysfunktion i tunntarmen.

Försvagad njurfunktion.

Människor med kroniska sjukdomstillstånd.

Funktionell dyspepsi

Chrons sjukdom och Ulcerös kolit

Atletism

Terapeutisk användning (5-10 gram)

För tidigt åldrande

Övervikt

Brist på tillväxthormoner

Lång sårläkningstid.

Underfunktion i sköldkörteln

Försvagad njurfunktion.

Funktionell dyspepsi

Chrons sjukdom och Ulcerös kolit

Magsår

Stimulerar leverns proteinsyntes

Översyrlighetsproblem

Degeneration av CNS

Dosering och toxicitet

Dosering.

TDI. 5-30 gram/dag. Är värme- och syrakänsligt varför det inte skall tas ihop med varm mat.

Toxicitet.

40 gram/dag kan hypotetiskt öka risken för njurstress. Vissa individer kan även vid lägre intag känna av uppblåshet, gasbildning och förstoppning.

Glutamin ombildas bl.a. till glutamat varför individer som har en känslighet mot glutamat kan reagera negativt på glutaminintag. Hos de flesta människor emellertid ombildas i sin tur glutamat till neurotransmittorsubstansen GABA.

Kontraindikationer

Cancer: glutamin kan hypotetiskt öka delningen av cancerceller. Emellertid har det även visat sig att glutamin krävs för syntetiseringen av skyddsängelsgenen P53. Studier har visat att glutamin interagerar bra med cytostatikabehandling.

Synergister/Antagonister

Synergister: Vitaminerna C, B5, B6. Arginin, lysin och mangan.

Antagonister: Inga kända.

THEANINE

Theanine, även gamma-glutamylethylamide eller 5-N-etyl-glutamin är ett aminosyraderivat från glutaminsyra. Den är det vanligaste derivatet i grönt te men förekommer även rikligt i matsvampen brunsopp. Ämnet upptäcktes år 1950 då ett  laboratorium i Kyoto separerade framgångsrikt Theanin från Gyokuro blad, som har ett högt Theanine innehåll.

Metabolism/Biokemisk funktion

Theanin kan passera blod-hjärnbarriären och kan därför ha psykoaktiva egenskaper. Theanin har visat sig minska psykisk och fysisk stress, förbättrar kognition och det allmänna mentala välmåendet

Den primära effekten av theanine är kopplad till att den ökar den totala nivån av neurotransmittorn GABA i hjärnan. Theanin tycks även öka hjärnans dopamin nivåer och har en låg affinitet för AMPA , kainat och NMDA-receptorer . Dess effekt på serotonin är fortfarande en fråga för debatt i den vetenskapliga världen. Forskare spekulerar i att det även kan hämma glutaminsyra-relaterad excitotoxicitet i hjärnan. Theanin främjar också produktionen av alfavågor i hjärnan. Den mänskliga hjärnan producerar konstant små elektriska impulser vilka bildar hjärnvågor. Dessa är uppdelade i fyra varianter: alpha, beta, delta och theta.

Alpha: vaket och avslappnat tillstånd. (meditation)

Beta: stress, snabb puls, vaket och ångestladdat.

Delta: djupsömn. (ADD, ADHD)

Theta: primärfasen innan djupsömn.

Symtom på brister

Mag- och tarmsjukdomar

Kroniska sjukdomstillstånd

Låg ämnesomsättning

Riskgrupper (tendenser till ökad brist)

Stress

Sömnproblem

Kognitiv dysfunktion

ADHD och ADD

Terapeutisk användning (200 mg/dag)

ADHD och ADD                              Stresskänslighet

Hjärndimma                                                    Kognitiv dysfunktion

Exictoxicitet                                                    Spändhet, oro och stress

Theanin är specifikt intressant vid tillstånd av stressrelaterade sömnstörningar. Typexempel är sömnstörningar som karaktäriseras sömnavbrott med ständiga uppvaknanden.

Theanin tycks minska mängden uppvaknanden per natt.

Dosering och toxicitet

Dosering.

TDI. 200-250 mg/dag. Effekten inträder inom 30 minuter och verkar i ca 10 timmar.

Kan intas när som helst, både ihop och utan mat. Bör ej doseras mer än 600 mg nom en 6-timmars period.

Toxicitet.

Theanin säljs i USA som kosttillskott och har klassificerats som GRAS (i allmänhet som säker) status av Food and Drug Administration. Få biverkningar har rapporterats. Biverkningar som rapporterats i humanstudier med te-extrakt kan vara huvudvärk, yrsel och gastrointestinala symtom.

Kontraindikationer

Information om säkerhet och effekt under graviditet och amning saknas.

Synergister/Antagonister

Synergister: L-glutamin, B6.

Antagonister: Inga kända (möjligtvis glutamat)

Vitaminer dödsfälla för äldre = sant?

I en artikel i Aftonbladet 2010-11-10 kan man läsa följande:  ”Ny studie: vitaminer dödsfälla för äldre!”, vilket i praktiken går ut på att likställa ett ökat vitaminintag med ökad dödlighet. Detta påstånde baseras på en källhänvisning till en studie publiceras i tidskriften Archives of Internalt Medicine.

Om man studerar källan lite närmare blir man en aning förvånad över slutsatserna. År 2001-2004 genomfördes i USA och Canada en s.k. randomiserad placebostudie vari man följde upp 35.000 friska män över 50 år som under denna period i olika grupper fick äta 200 mcg organiskt selen, 400 IE syntetisk E-vitamin och placebo. Den slutsats man kom fram till är att intag av E-vitamin i denna mängd och form signifikant ökar risken för män att utveckla prostatacancer.  Intressant i sammanhanget är att E-vitamin är terminologiskt en s.k. zink-antagonist vilket torde leda till följande slutsats: E-vitaminbetingad funktionell zinkbrist kan öka risken för prostatacancer.

Frågan blir följande: vad har denna studie att göra med rubriken ”Ny studie: vitaminer dödsfälla för äldre!” Även för den mest intellektuellt flexible fritänkaren blir slutsatserna lite väl märkliga. Nu hör det emellertid till saken att Aftonbladets skribent har sannolikt inte själv dragit dessa slutsatser. Dessa antaganden har med största sannolikhet serverats av PR-byråer som mot betalning av sina uppdragsgivare bombar media med olika pressmeddelanden vars mål är att framhäva  vitaminernas stora  dödlighet.

Det är även intressant att konstatera att många artiklar vilka publicerats i olika media, vilket framförs som ”nya nyheter”, efter lite källkritisk hantering slutar i samma källa. Nämligen det danska Rikshospitalets stora studie från år 2006. Slutsatserna i denna studie har även mött stor kritik eftersom studien som sådan saknar referensgrupper vilket förminskar dess vetenskapliga trovärdighet.

Det är beklagligt att journalister inte tar sig tid för en ordentlig källkritiskt granskning av det material som flödar in på redaktionerna. Vidare bör man ställa sig frågan: vad är det bakomliggande syftet med denna bombning av ”vitaminfaran” till olika mediaredaktioner i världen? Vi vet att det läkemedelsindustriella konglomeratet flitigt använder PR-byråer för olika syften med allt ifrån att höja sin försäljning av vissa läkemedel till att stärka sin allmänna godwill! Vi vet att försäljningen av vitamintillskott omsätter närmare 100 miljarder kronor på årsbasis i västvärlden.

Sannolikt handlar all denna plötsliga uppmärksamhet kring vitaminers farlighet om inget annat än att sakta men säkert trumma in en uppfattning hos media, politiker och myndigheter om att detta är en sanning. Det är på detta viset man skapar sanningar av lögner. Målet är att få till stånd så pass skarpa regleringar att detta endast ger det läkemedelsindustriella konglomeratet möjligheten att komma åt de attraktiva förtjänstmöjligheterna inom denna sektor. Om denna scenario skulle realiseras skulle detta sannolikt få ödesdigra konsekvenser för den totala folkhälsan i västvärlden.

Pekka Nylund